ja vad skall man säga.
Igår ringde min pappa mig när jag kom hem. Han låg på akuten med hjärtövervakning. bröstsmärtor och stickningar ut i vä arm. Man blir ju inte alls stressad över sånt.
Nä jag gnäller inte, jag tycker jag skötte det riktigt bra. Jag kollade läget med honom och sedan gjorde jag det jag planerat. Visst jag tänkte på honom en hel del under kvällen men hallå - jag måste ju få bry mig.

Pratade med Daniel igår. Jag saknar honom så jag kan bli tokig.
Hur kommer det sig att jag kan vara så elak på honom när han är här och sakna honom så det gör ont när han är borta? På så sätt är jag en stor idiot!

Idag skall jag inte göra något speciellt, bara plocka iordning lite här hemma, tvätta och åka till mamma en sväng.
Så ha en bra dag du som har tid att läsa det jag skriver.

//S