när jag sitter stilla en stund funderar jag rätt mycket. Nu funderar jag mycket på hur livet har blivit. Egentligen är jag rätt nöjd med det mesta, jag har Daniel som jag älskar å som är så som jag vill att han skall vara - han skall ju vara lite knäpp å käfta lite annars skulle jag inte trivas så bra med honom. jag har Emili som är så mycket tonåring så man kan kräkas vissa dar, men om hon inte var det så skulle jag tycka att något var fel med henne.

Åhh Linus, vad skall jag säga om honom - Danne skällde på han för att han inte kom in i garaget för Linus hade skruvat sönder alla sina bobbar för att bygga nått nytt.- jag bara skratta å så åt Linus att inte bry sig, för vem är Linus lik. Där du danne kan du inte svära dig fri - han är en kopia av dig!

Jag har mina vänner-love you all - mina föräldrar som alltid ställer upp. varför känns det då så tomt ibland?
Det känns som om allt kommer att brista en dag å allt kommer att försvinna.
Nu är det snart februari å då har jag bestämmt att alls skall bli bättre, det bestämmde jag i början av december.

Tanken med livet måste vara att det skall vara upp och ner hela tiden för att vi skall stå ut. Jag har det bra egentligen men idag är det svårt att förstå det. Men det vänder!
Tack alla som gör mitt liv till vad det är, för att ni fyller mina dagar med roligt, sorgligt och massor av tok.

//Puss