En gul ros!

Igår jobbade jag.
Hade en trevlig kväll på jobbet, trevliga patienter, småtokiga kollegor. En av mina patienter var en dement äldre herre som var lite orolig och aggresiv. Men jag har ju tålamodet i bakficklan och kan fylla på när det tryter så jag stod ut bra hela em/kvällen. vid 21 tiden hade herren somnat och jag kunde pusta ut.
När jag sitter och skriver vid en dator kommer en annan patient fram till mig med en gul ros i handen.
Hon räcker fram rosen till mig och säger att så mycket vänlighet och tålamod var det länge sedan hon träffade på, hon förstod inte att jag orkade vara trevlig och lugn när han slog mot mig med knytnävarna halva kvällen.

Jag svarade henne att det var mitt jobb och att han inte kan förstå att han är arg. Hon gav mig rosen och sa stilla att det tålamodet och lugnet hör inte till jobbet, det är min personlighet och den passar ditt yrkesval perfekt.
Tänk vad det är viktigt att man håller sig lugn, att andra människor ser och uppfattar vad man gör fast man inte tror det.
Jag har inte så mycket tålamod i vanliga fall, men på jobbet har jag massor... som jag skrev tidigare...det finns i bakfickan.

Tack för rosen- den värmer och rör mitt hjärta! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0