Vaknade till liv igår av en hemsk känsla av vanmakt och obehag.

Minnen kan verkligen sätta kroppen ur balans för ett ögonblick!

Bekanta till oss - inte nära men bekanta - har tyvärr fått ett gemensamt minne med min familj.

Deras hund blev tagen av varg och ännu värre på deras gård! 

Finner inga ord att säga, bara ilska och bitterhet!

 

När skall insikten komma att vi inte kan ha varg rännandes inpå knuten till våra tomter. Att vargen tillslut tar något som den inte ska!

 

Det väckte så obehagliga känslor. Det är snart 6 år sedan våran Bringa försvann - våran lilla conflakesflinga.

Man glömmer inte en familjemedlem och med varje vargansikte följer hennes.

 

http://tuvansarah.blogg.se/2009/october/10-oktober-kl-1053.html